Dagens Nyheter
PUBLICERAD 2021-10-31
Rafif Saleh och Bodil Frey arbetar med att öka förtroendet för socialtjänsten i Lövgärdet. Yasameen Ali bor i området och har själv hört rykten om att socialtjänsten omhändertar barn utan anledning. Foto: Jenny Ingemarsson
Brist på tillit till samhället pekas ofta ut som en av de största utmaningarna i de utsatta områdena.
I Lövgärdet i Göteborg är rädslan för socialtjänsten så stor att en del hellre lämnar landet än har kontakt med myndigheten, enligt kulturtolkar med bas i området.
En mamma tog sina barn till Jordanien efter att ha fått en kallelse från socialkontoret.
I Lövgärdet, Göteborgs nordligaste stadsdel, är de flesta gator uppkallade efter kryddor. Vaniljgatan omsluter ett litet torg där man förutom en föreningslokal hittar en mataffär, ett socialkontor, en vårdcentral och en skola. Ett stenkast bort finns naturreservatet Vättlefjäll och Surtesjön.
Det är ett sätt att beskriva Lövgärdet. Ett annat är att kalla det för ett särskilt utsatt område, utanför Göteborg kanske mest känt som stadsdelen där en skolanställd kidnappades och misshandlades förra året.
Mitt i dessa kontraster arbetar föreningen Tidigt föräldrastöd med att stärka mammor och familjer i området.
– Det blir svårt att sammanfatta vad vi gör för att vi gör allt möjligt. Det kan handla om föräldradialog på skolan, nattvandringar, kontakt med vården… Vi ser luckor i samhället som andra inte ser och vi försöker fylla dem, säger Rafif Saleh.
Hon är doula och så kallad kulturtolk, en ny yrkeskategori av främst kvinnor med utländsk bakgrund som med hjälp av sina nätverk och kulturella kompetens hjälper till i kontakten mellan människor från andra kulturer och svenska myndigheter.
Under pandemin har de jobbat på uppdrag av regionen och kommunen med att sprida kunskap om coronaviruset ochinformerat om fördelarna med att vaccinera sig.
I lokalerna förbereds just nu lunch – irakiska vinbladsdolmar och qatayef, palestinska pannkakor fyllda med ost och nötter – för kvinnor som kommer till mötesplatsen.
På föreningen jobbar 17 kulturtolkar och de senaste åren har de även arbetat med att öka förtroendet för svenska myndigheter.
– Något vi ser hela tiden är att många är jätterädda för socialtjänsten. De är helt övertygade om att socialsekreterares jobb är att omhänderta barn. Rädslan sitter djupt hos en del. Så fort de får ett brev från socialtjänsten, bokar de ett flyg och lämnar landet, säger Rafif Saleh.
Bodil Frey är verksamhetsledae i föreningen Tidigt föräldrastöd som jobbar med att stärka mammorna och familjerna i området. Foto: Jenny Ingemarsson
Hon minns särskilt en ensamstående kvinna som tog sina barn till Jordanien efter att ha fått en kallelse från socialkontoret.
– Jag ringde henne och sa att hon måste komma tillbaka. Samtidigt kontaktade jag socialtjänsten och fick veta att det bara var en granne som hade klagat för att barnen lät mycket på nätterna. Vi lyckades reda ut det men det säger något om hennes bild av svenska myndigheter, säger Rafif Saleh.
Yasameen Ali, som bor i området, känner igen bilden. När hon hade problem med sin son och bestämde sig för att ta hjälp av socialtjänsten fick hon starka reaktioner från omgivningen.
– Mina kompisar sa: Det är jättefarligt, hur kan du göra det? Det var nästan så att jag själv blev orolig att jag hade gjort något dumt. Men min man, som har bott längre i Sverige, förklarade att vi inte hade gjort något fel. Och i dag är jag tacksam för hjälpen som vi fick, säger hon.
Rädslan bland föräldrarna kan enligt Bodil Frey, verksamhetsledare i föreningen, leda till att familjer inte får de insatser de behöver. En annan konsekvens är att föräldrarna blir osäkra på sig själva och backar alldeles för mycket i sin föräldraroll.
– Många går och tror ”jag får inte säga nej alls till barnen, jag får inte neka mitt barn nånting”, vilket inte heller är bra. Informationen man får när man kommer till Sverige är faktiskt ganska ensidig. Man pratar mycket om barnens rättigheter och allt är korrekt självklart. Men man berättar aldrig vad en förälder får göra.
Det är där kulturtolkarna kommer in. Inom ramen för projektet ”Starka mammor – en nyckel till integration” har de på mindre än ett år hållit 16 kurser i föräldraskap på arabiska, somaliska, dari och tigrinja med totalt 150 deltagare.
Kulturtolkarna översätter inte bara språket utan hjälper också till att överbrygga kulturkrockar och reda ut missförstånd om det svenska samhället. Foto: Jenny Ingemarsson
I samband med varje kurs fick socialsekreterare komma och berätta om hur de jobbar.
– Det blev mycket frågor, jag tror att de blev lite överväldigade. Men då fick de chansen att förklara att det är många hinder i vägen innan ett barn tvångsomhändertas, säger hon.
De negativa föreställningarna om socialtjänsten kan enligt Bodil Frey spåras till rykten som cirkulerar i området.
– Så fort ett barn omhändertas sprider det sig blixtsnabbt. Och då hör de förstås att det inte fanns någon anledning alls att ta barnet. De får aldrig veta varför det har blivit så, säger Bodil Frey.
Yasemeen Ali, boende i Lövgärdet, har själv hört rykten om socialtjänsten som Bodil Frey, verksamhetsledare i organisationen Tidigt föräldrarstöd och Rafif Saleh, kulturtolk, försöker bekämpa. Foto: Jenny Ingemarsson
De senaste åren har det även anordnats demonstrationer mot omhändertagande av barn.
Det förvärrar problematiken, enligt Rikard Marteleur, förste socialsekreterare på socialkontoret i Lövgärdet.
– Det påstås till och med att socialtjänsten säljer omhändertagna barn och människor tror på det. Det är helt andra nivåer av misstro än vad man är van vid i ett vanligt medelklassområde.
Lövgärdetkontoret är en filial till det stora socialkontoret i Angered och fokuserar enbart på barn- och unga i området. Det startade 2017 med det uttalade syftet att minska mängden dokumentation, frigöra tid för klienter och skapa ökad tillit hos de boende.
Bild 1 av 2 I Lövgärdet centrum finns tätt samarbete mellan skolan, socialtjänsten, vårdcentralen och andra aktörer.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 2 av 2 Efter förra årets kidnappning i av en skolanställd anordnades en manifestation mot våld.
Foto: Tomas Ohlsson
I stadsdelen har man samtidigt stärkt samarbetet mellan socialtjänsten, skolan, vården och andra aktörer. En indikation på att ansträngningarna har gett resultat är att antalet ansökningar om stöd hos socialtjänsten från föräldrar har ökat från tre till 16 på ett år, berättar Rikard Marteleur.
Kulturtolkarna har, enligt honom, spelat en viktig roll i det arbetet.
– De når människor som vi inte hade nått annars. Så sent som i går hade jag ett samtal med en grupp föräldrar som de hade fångat upp. Då kunde vi förklara vad socialtjänsten är, att vi hjälper till med problem som vårdcentralen och skolan inte kan hjälpa med. Det blev en helt annan inställning och då sprider de det i sina grupper, säger han.
Hur viktigt är det att socialtjänsten jobbar på det här sättet i utsatta områden?
– Det är a och o. Annars blir det att vi bara ses som ett hot. Ju mer vi uppfattas så, desto mer värjer sig föräldrar mot att söka hjälp och desto större växer sig deras problem. Det blir något som blir väldigt svårt att hantera på något annat sätt än med tvångsåtgärder. Vi måste komma in tidigt med förebyggande arbete och för att det ska gå måste de lita på oss. Jag skulle gärna se detta på nationell nivå.
Bodil Frey håller med. Hon ser tidiga insatser i familjerna som det enda vägen framåt i ett område som Lövgärdet.
– Det är genom att jobba med familjerna och genom att få dem att förstå att samhället är på deras sida som vi kan vända utvecklingen i utsatta områden.
Fakta. Föräldrautbildning i Lövgärdet
Arrangerades inom ramen för projektet Starka mammor – en nyckel till integration. Utbildningen har tagits fram av Integrationscentrum, en kommunal verksamhet som riktar sig till nyanlända. Kulturtolkarna i Lövgärdet utbildade sig till kursledare och kunde själva hålla i utbildningen på olika språk. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden och går nu in i sitt tredje och sista år.